söndag 23 augusti 2015

Grimm-söndag #5 - Tom Thumb

Originaltitel: Daumesdick

Svensk titel: Tummeliten

Handling: En bonde och hans fru sörjde att de inte hade några barn, och sade att bara ett endaste barn, om så bara en tumme hög hade varit underbart. De fick så en son som bara var en tumme hög. De kallade honom Tummeliten (Thumbling i vissa engelska varianter och Tom Thumb i andra) och han visade sig vara smart. Han blev uppmärksammad av ett gäng män som ville köpa honom för att ställa ut honom och Tummeliten sade åt sin far att sälja honom, han skulle finna sin väg tillbaka till dem. Redan samma kväll rymde han från männen och gömde sig i ett snigelhus. Ett gäng tjuvar gick senare förbi och tala om hur de skulle stjäla från prästens hem, så Tummeliten övertygar dem att ta honom med så kan han hjälpa dem. När han kommer in i prästens hus skrämmer han istället bort tjuvarna genom att ropa åt dem så högt att han väcker kocken och husan. Han går och lägger sig i höet, och blir på det sättet matad till en ko morgonen efter. Han börjar ropa från inom kon, och prästen som då tror att kon är hemsökt slaktar henne. Innan Tummeliten lyckas tas sig ut ur magsäcken blir den uppäten av en varg. Han talar då om för vargen att det finns ett hus där han kan få äta hur mycket han vill, och vargen går därför till Tummelitens föräldrars hus. Där ropar Tummeliten efter sina föräldrar inifrån vargens mage, och de dödar vargen och Tummeliten är då återigen hemma hos föräldrarna.

Min tolkning: Jag är inte riktigt säker. Att även en mycket liten människa kan utföra mycket om han eller hon bara är smart och påhittig? Tummeliten stoppar tjuvarna från att stjäla från prästen och lurar människorna som tänkt köpa honom för att visa upp, så på det sättet är ju Tummeliten en figur som luras i gott syfte. Kanske är det lite elakt att lura vargen till sin död?

Senare tolkningar: Tummelisa (Thumbelina) har en ju en liknande handling, där hon blir kidnappad för att giftas bort till en padda och så vidare.

Omdöme: Jag tyckte jättemycket om Tummelisa när jag var liten, men den här var inte riktigt lika underhållande. Jag vet inte vad jag tycker saknas, men den är varken rolig, spännande eller oväntad. Mitt betyg blir därför:
GG

onsdag 19 augusti 2015

Läsningsplanering

Jag tänkte att det kanske vore trevligt med ett inlägg som inte var en recension också... Jag har tänkt ett tag att jag kanske ska försöka förklara mitt "system" för att välja nästa bok att läsa, och belöningssystemet jag har, så då tänkte jag göra det nu eftersom jag inte var jättesugen på att skriva en recension, men tyckte det var dags för ett inlägg.

Alla de böcker som jag har olästa i min bokhylla motsvaras av en post-it-lapp som ligger ihopvikt i en burk vid min bokhylla med titeln på boken skriven på den sidan som inte syns när den är ihopvikt. När jag började med det här så drog jag fem post-it-lappar som då blev de fem första böckerna jag skulle läsa. För varje bok jag läst får jag dra en ny post-it-lapp och lägga till en ny bok bland de jag får läsa. Just nu ser min lista ut såhär:

Gone with the Wind
Inte han!
Windmills of the Gods
Graceling
Ljuva dofter
Spanaren
Vägen till stjärnorna
Tillsammans är man mindre ensam
Persuasion
Inferno
The Keeper
Stormblomma
The Cider House Rules

De överstrukna böckerna har jag läst, och det är alltså fem böcker som inte är överstrukna. När jag har läst klart nästa bok så får jag dra en till titel till listan.
Ljuva dofter och Inferno är understrukna, och det är för att jag delar in böckerna i grupper om fem. När jag läst en hel grupp får jag köpa en ny bok! Jag har ännu inte läst en hel grupp (även om jag läst fler än fem böcker). Det skyller jag på att Gone with the Wind tar så lång tid att läsa!

Just nu känns det inte som att jag har en jätterolig grupp böcker att välja mellan när jag ska läsa, men jag tror att både Inferno och The Keeper kommer gå ganska snabbt att läsa i alla fall. Men det är alltså såhär jag gör för att undvika att jag bara läser de böcker som jag nyligen köpt och därför kommer ihåg varför jag vill läsa. Åtminstone sex av de åtta böcker jag läst sedan jag började med det här har varit sådana som jag är ganska säker på att jag inte plockat upp frivilligt, men det har ju gått bra i alla fall!

Jag inser att det kanske är ett lite onödigt krångligt system, men jag tycker om att göra listor och planera min läsning, och det är faktiskt en väldigt bra motivation till att bli klar med en bok att få dra en ny titel ut burken när den är färdigläst. Tidigare kunde det ta mig ganska lång tid att välja vilken bok jag ville läsa, så jag tycker nästan att det är skönt att jag har eliminerat det bekymret.

Vore intressant att höra hur andra väljer vilken bok de ska läsa när det finns flera att välja bland!

söndag 16 augusti 2015

Grimm-söndag #4 - Sharing Joy and Sorrow & The Nail

Sharing Joy and Sorrow
Originaltitel: Lieb und Lied teilen

Svensk titel: Att dela glädje och sorg (inte helt säkert)

Handling: En skräddare bodde med sin fru, men var elak mot henne och slog henne. Myndigheterna fängslade honom för detta, och släppte sedan ut honom mot löftet att han aldrig mer skulle slå sin hustru, utan istället dela glädje och sorg med henne som man och hustru ska göra. Han höll sitt löfte ett tag, men återgick snart till att gräla. Han vågade inte slå henne, så istället slet han hennes hår från huvudet. Hon fick nog och sprang ut ur huset, varpå han följde efter och kastade allt han fick tag på efter henne. Grannarna kom till slut till hennes hjälp och myndigheterna tog åter in honom. Han förklarade då att han inte brutit sitt löfte. Han hade inte slagit henne, och han hade delat glädje och sorg med henne, eftersom han blivit ledsen och hon glad när han missat henne med sina kast och tvärtom. Myndigheterna var inte nöjda med svaret och gav honom vad han förtjänade (vad framgår inte).

Min tolkning: Det jag kan tänka mig är att det inte fungerar att försöka ändra innebörden av ett löfte eller något annat till sin fördel. Hans försök att komma undan genom att vara fyndig fungerade helt enkelt inte. Något positivt var ju att myndigheterna, tillsammans med grannarna, lyckades stoppa mannen. Sen undrar jag om bröderna Grimm hade något emot skräddare, eftersom i de berättelser jag läst hittills med skräddare har skräddaren varit ett as.

Senare tolkningar: Jag kan inte komma på någon, och internet har väldigt lite information om den här berättelsen.

Omdöme: Jag var faktiskt rädd där att hela berättelsen skulle sluta med att skräddaren kom undan tack vare sitt lilla påhitt, men blev glad över att de inte blev roade utan straffade honom i alla fall. Utan att kunna för mycket om historia känns det också som att det kanske inte var självklart att grannar och myndigheter skulle lägga sig i vad som skedde i äktenskapet på 1800-talet? Mitt betyg blir:
GGGGG


The Nail
Originaltitel: Der Nagel

Svensk titel: Har inte hittat något alls om den här, Spiken kanske?

Handling: En köpman var på väg hem från marknaden och ville vara hemma innan kvällen. Han stannade i en stad för att rasta, och på väg därifrån sade stallpojken som kom med hans häst att det fattades en spik i ena hästskon. Köpmannen fortsatte i alla fall eftersom han hade bråttom hem. När han stannade på eftermiddagen för att utfodra hästen och själv vila sade en stallpojke där att den ena hästskon nu var borta. Köpmannen fortsatte trots det, eftersom det nu inte var så långt hem. Hästen började snart halta, vilket blev värre och värre tills hästen föll och bröt benet. Köpmannen fick lämna hästen och gå till fots resten av vägen hem, och kom inte hem förrän sent på natten. Skynda långsamt.

Min tolkning: Den sista meningen är "Hasten slowly." vilket jag också är ganska säker på är hela sensmoralen i berättelsen. Ibland kan det vara värt att åtgärda saker direkt, även om man kanske förlorar lite tid på det då, eftersom det kan bli än värre och förlora en ännu mer tid.

Senare tolkningar: Jag har inte kunnat hitta särskild mycket information om den här, och heller inte några särskilda senare tolkningar.

Omdöme: Tja, så sant som det var sagt. Skynda långsamt är ju ett gott råd i de flesta lägen. Sen tycker jag att det är tråkigt att hästen inte fick ett lyckligare slut, har lite svårt för när djur blir oskyldiga offer. Frun i Sharing Joy and Sorrow fick ju i alla fall upprättelse och hjälp! Menmen, man kan inte få allt. Köpmannen kanske lärde sig en läxa och det är en av de tydligare berättelserna jag läst hittills. Mitt betyg:
GGG

torsdag 13 augusti 2015

Johan E. Sköld - I herrans namn

Handling i korthet: Vi får följa huvudkaraktären Germund Askerfeldt som är polis i Norrtälje. En elev vid en kristen internatskola hittas död, och Germund och hans partner Viveka Svinhufvud försöker få en bild av hur tillvaron på internatskolan ser ut, vilket försvåras av den hemlighetsfulla personalen. De båda poliserna kommer dessutom inte särskild väl överens, och Germund måste försöka hitta sig tid till sin dotter.

Kort om författaren: Johan E. Sköld är civilekonom och journalist och kommer från Norrtälje-trakten. Det här är den första boken i serien om Germund och Viveka.

Hur jag hittade den: En av mina vänner från juristprogrammet är från Norrtälje, och hennes pappa (polis, för övrigt) är vän med författaren och även hjälpt honom med korrekturläsning m.m. Hon tipsade om boken, dels för att den är bra och dels för att hennes far är inspirationen till en av birollerna.

Vad jag tyckte om den: Jag vet inte riktigt var jag ska börja, helt ärligt. Men jag tyckte det var väldigt fascinerande att läsa om den kristna internatskolan och elevernas liv där. Det ska finnas en kristen internatskola någonstans utanför Norrtälje, även om boken inte är baserad på just den, men det finns alltså den typen av skolor. Likaså finns det en IB-skola i Gränna som ska vara en internatskola. Fascinationen bygger alltså inte så mycket på att den är just kristen, men tanken på ett gymnasium som också är ett internat har alltid fängslat mig. Precis som i Ondskan (Jan Guillou, såklart) finns det komplicerade hierarkier och regler bland eleverna.
Dessutom tycker jag att både Germund och Viveka var intressanta karaktärer, även om jag tyckte att bråket dem emellan ibland blev lite väl småaktigt. Förutom själva mordet och utredningen kring det så finns det en intressant del utanför det, som rör de båda karaktärernas privatliv. Utan att det är spektakulära saker som sker i deras privatliv är det ändå intressanta händelser eller situationer. Nu är det tyvärr ett tag sedan jag läste boken, men jag vill minnas att det inte alls var särskilt förutsebart vem som var mördaren. Hmm, nä, jag tror inte jag förstod det (med säkerhet) förrän väldigt sent.
Berättelsen förs raskt framåt, och jag kan inte minnas att jag någon gång tyckte att berättelsen gick långsamt eller att det skulle vara tråkigt att läsa den under längre stunder. Det, och en bra kapiteluppdelning och små indelningar även i kapitlen gjorde att boken gick snabbt att läsa. Så även om jag normalt sätt inte tycker att deckare är särskilt mycket mer än bra underhållning tyckte jag att den här hade något som gjorde den lite bättre än gemene deckare. Jag tror definitivt att jag kommer köpa och läsa nästa del!

Tre ord: Fascinerande, snabbläst, icke-förutsebar (vill inte säga oförutsebar, för det är inte det jag menar)

Betyg: 8/10

Har du läst den? Vad tyckte du? Lämna gärna en kommentar!

Här finns den att köpa: adlibris     bokus

tisdag 11 augusti 2015

Anna Gavalda - Tillsammans är man mindre ensam

Originaltitel: Ensamble, c'est tout

Handling i korthet: Camille är en utbränd ung kvinna som bor på ett kallt och fuktigt loft när hon blir räddad av en av sina grannar. Räddaren, Philibert, bor i en 300 kvadratmeter stor och dammig våning som han delar med Franck. Philibert vaktar våningen mot ockupanter tills dess att arvet är färdigt efter en släkting, och han är en ganska tafatt ung adelsman. Franck är en aggressiv trött kock vars mormor börjar bli till åren och sämre på att ta hand om sig själv. Vi får följa hur karaktärerna skapar en tillvaro tillsammans.

Kort om författaren: Anna Gavalda är en fransk författarinna. Tillsammans är man mindre ensam är hennes mest kända verk, men hon har skrivit fler. Jag har dock inte läst något annat av henne.

Hur jag hittade den: Jag volontärarbetade på ett katthem under gymnasietiden, och en dag i veckan satt jag och två vänner i lokalen där de hade en loppis. Det var få kunder, men jag köpte ett paket med fem pocketböcker, och det här var en av dem.

Vad jag tyckte om den: Jag undrar varför jag skjutit upp läsningen av den så länge? Korta kapitel och mycket dialog gjorde att den gick snabbt att läsa. Att karaktärerna var intressanta och underhållande gjorde att det var lätt att plocka upp den. Även om jag inte tyckte så mycket om Camille i början (jag har svårt för karaktärer som totalt vägrar hjälp även om de desperat behöver den) så gick det inte lång tid innan jag började gilla henne. När hon kommer ur sitt "hål" är hon kreativ, handlingskraftig och smart. Franck tyckte jag om från början, arg, butter och allmänt less på sin tillvaro. Men har ett sätt att hantera Philiberts tafatthet på ett kärleksfullt och roligt sätt. Berättelsen är kärleksfull och fin, samtidigt som varken karaktärerna eller händelseförloppet är perfekt eller helt lätt att hänga med i alla gånger (eftersom det inte är helt förutsebart). En feel good-roman som inte är riktigt lika förutsebar och mall-skriven som andra kan upplevas vara!

Tre ord: Hjärtvärmande, underhållande, fin

Betyg: 9/10

Har du läst den? Vad tyckte du? Lämna gärna en kommentar!

Här finns den att köpa: adlibris     bokus

söndag 9 augusti 2015

Grimm-söndag #3 - The Little Peasant

Originaltitel: Das Bürle

Svensk titel: Jag har inte lyckats hitta vad den är översatt till på svenska. Bybon? Bonden?

Handling: Den handlar om en fattig bonde i en by där alla andra bönder var rika. Bonden och hans fru hade inte ens en ko. En snickare gjorde dem en kalv av trä som de skickade ut med en annan bybo på bete. Bybon orkade inte bära tillbaka kon, och den blev stulen från fältet. Borgmästaren dömde bybon att ersätta bonden och hans fru med en ny ko. De hade inte mat till kon och fick slakta den. Bonden tog med sig huden för att försöka sälja, men det kom en storm och han fick stanna över natten hos en mjölnare. Han hittade en skadad korp som han lindade in i kohuden för skydd. Mjölnaren var inte hemma, och hans fru hade då en präst på besök och bjöd honom på en ordentlig fest när hon trodde att bonden sov. När mjölnaren kom hem gömde hustrun undan maten och prästen. Mjölnaren frågade bonden vad han hade i kohuden, varpå bonden svarade att han hade en korp som kunde spå. Fyra saker kunde korpen tala om, och en femte höll han alltid för sig själv. För de fyra första sakerna avslöjade korpen var all mat var undangömd. För en fin peng avslöjade så korpen var prästen var gömd. Bonden kom hem från sin resa mycket rik och kunde bygga ut sin gård. De andra byborna trodde att han hade fått sig pengarna på ett ohederligt sätt och dömde honom till döden. Även detta lyckades han lura sig undan, och fick istället hela byn att hoppa ner i sjön i jakt på enorma heder och mängder med får att plocka med sig hem, varpå alla drunknade och bonden ägde hela byn och blev mycket rik.

Min tolkning: Jag vet inte om jag ska tolka det som att den fattige bonden bara var klyftig och påhittig och därför förtjänade sin rikedom, eller om han var hänsynslös och girig? När han lurade mjölnaren på alla pengarna kändes det inte så farligt, även om mjölnaren var väldigt vänlig och snäll, medan hans fru var desto otrevligare. När han sedan lurar hela byn att dränka sig känns det som att han kunde ha valt ett bättre sätt, såsom att bli en god och vänlig borgmästare eller något..

Senare/andra versioner: Lill-Klas och Stor-Klas av H.C. Andersen sägs vara en liknande saga, där två män lurar varandra till att göra olika dumma saker. Stor-Klas blir till exempel lurad att slå ihjäl sin farmor.

Omdöme: En ganska märklig berättelse, men ganska komplicerad. Det var väldigt svårt att skriva en kortfattad redogörelse av handlingen och jag har lämnat ute vissa saker som var relevanta eftersom det blev för långt annars. Det fanns ett syfte bakom allt, vilket blev tydlig under sagans gång. Nu vet jag inte om det verkligen är bröderna Grimm som kommit på berättelse helt, eller om det är en, av dem, nedskriven vandringssägen, men det är väldigt detaljerad och smart. Mitt betyg blir:

GGGG

tisdag 4 augusti 2015

Fjodor Dostojevskij - Brott och straff

OriginaltitelПреступление и наказание

Handling i korthet: Huvudkaraktären heter Raskolnikov, och han är en ung man som brukade studera juridik, men som numera bara är en fattig invånare i St Petersburg. Han gör upp en plan för att mörda en pantlånerska för att få sig mer pengar. Han anser att mordet skulle vara rättfärdigat eftersom kvinnan är en mycket illa omtyckt och elak människa. En stor del av romanen tillägnas Raskolnikovs funderingar kring moral och rätt att döda i vissa fall.

Kort om författaren: Fjodor Dostojevskij levde under 1800-talet i Ryssland. Han är en av Rysslands största författare. Jag har inte läst något annat av honom.

Hur jag hittade den: Brott och straff vet man ju om att den finns, men det fysiska exemplaret vill jag minnas att jag köpte på bokrean förra året.

Vad jag tyckte om den: Jag blir lite förvirrad av hur namnen används på olika sätt i olika situationer, vilket gör det ännu svårare att hålla koll på karaktärer än vad det redan är eftersom långa ryska namn är lite svåra att hålla reda på. Jag tycker också att den moraliska diskussionen Raskolnikov för med sig själv under större delen av första halvan av boken blir lite långrandig. (Spoiler kanske, men har svårt att tro att det egentligen är det?) När han sedan utför dådet och därefter lider samvetskval och blir sjuk är det lite mer intressant, men även där tycker jag emellanåt att det blir lite långtråkig. Men överlag tycker jag att det är en intressant resa att få följa, och det är faktiskt spännande när han är på förhör och överlägger med sig själv om han ska erkänna brottet eller fortsätta hoppas på att komma undan. Jag hade dock gärna sett att den var typ tvåhundra sidor kortare.

Tre ord: Långrandig, intressant, namnproblem

Betyg: 5/10

Har du läst den? Vad tyckte du? Lämna gärna en kommentar!

Här finns den att köpa: adlibris    bokus

söndag 2 augusti 2015

Grimm-söndag #2 - The Giant and the Tailor & The Golden Key

The Giant and the Tailor

Originaltitel: Der Riese und der Schneider

Svensk titel: Jätten och skräddaren, tror jag, men har inte hittat någon helt säker källa

Handling: Jag trodde att det här var en annan berättelse, den med mannen som kramade en ost med handen och sade att det var en sten, men den kanske kommer senare. Den här handlar om en skräddare med höga tankar om sig själv, men som inte riktigt tyckte om att arbeta så hårt. Han gick ut för att se världen och stötte på en jätte. Han sa till jätten att han erbjöd arbete mot bröd, varpå jätten svarade att skräddaren skulle arbeta för honom. I lön skulle han få 365 dagar om året, och vart fjärde år skulle han få en bonusdag. Skräddaren vågade inte säga nej. När jätten bad skräddaren att fylla en kanna med vatten åt honom sa skräddaren att han skulle ge honom vattendraget och brunnen i skogen och när jätten bad skräddaren hugga lite ved sa skräddaren att han skulle ge honom alla träd i hela skogen. Jätten, som egentligen var en vänlig och fredlig jätte, trodde att skräddaren var en trollkarl och blev rädd för honom och bestämde sig för att bli av med honom så snart han kunde. Han utmanade därför skräddaren att sätta sig på en trädgren och försöka väga ner den med sin vikt. Skräddaren gjorde sig tung genom att hålla andan, men när han andades ut flög han genom luften och syntes aldrig mer till igen.

Min tolkning: Lite tydligare än The Frog-King - rätt åt den stöddige skräddaren!

Senare tolkningar: Jag har inte hittat så mycket information om den här sagan överhuvudtaget, men kan inte dra mig till minnes något senare som skulle vara utmärkande likt detta. Hur skulle en Disney-version av den se ut, liksom?

Omdöme: Det var en mycket kort berättelse, men i alla fall lite tydligare än den förra. Kul att jätten inte var elak, och att skräddaren fick vad han förtjänade. Mitt betyg:
GGG

The Golden Key

Originaltitel: Der goldene Schlüssel

Svensk titel: Guldnyckeln

Handling: En pojke var i skogen för att skaffa ved. Istället för att åka hem direkt bestämde han sig för att göra upp eld för att värma sig lite. När han skrapade undan snö för att kunna bygga sin eld fann han en liten guldnyckel. När han grävde vidare fann han en järnlåda, och nyckeln passade perfekt i järnlådans lilla nyckelhål. Vad som fanns i lådan får vi dock inte veta förrän han vridit om nyckeln helt.

Min tolkning: Känns som en berättelse som man berättar för någon på skämt genom att verkligen bygga upp stämningen och sedan inte komma någonvart egentligen. Lite roligt faktiskt.

Senare tolkningar: Kanske inte direkt av den här, men det är ju en tidig cliff-hanger i alla fall!

Omdöme: Jag tycker det är en rolig och kort berättelse. Jag tror den är roligast som en muntlig berättelse där man irriterar sina lyssnare. Mitt betyg blir:
GGGG