söndag 27 september 2015

Bokmässan - kort uppdatering

Nu sitter jag i sängen efter att ha kommit hem från bokmässan. Imorgon börjar första dagen på nya jobbet, men jag börjar först tio, så det gör inte så mycket att jag är trött och lite slut i kroppen efter att ha burit böcker och gått en massa. Men roligt var det! Det blir ett mer utförligt inlägg senare, nu ska jag uppdatera min lista med olästa böcker innan jag ska sova. Får erkänna att jag köpte lite mer än jag egentligen fick... Eller, jag köpte 12 böcker (egentligen kanske vi ska räkna recensionsexet av Laini Taylors Gudar & monster som jag anmält mig till att ta emot, så 13), vilket var inom ramarna för det jag fick köpa. Men eftersom vi fick tre böcker vid ett författarmingel som anordnades av Books&Dreams på fredag kväll så har jag nu införskaffat fler böcker än jag läst i år.. Bara att börja streckläsa då!

Som sagt, en till uppdatering om bokmässan kommer under veckan.

Hoppas ni som varit på mässan hade en fantastisk helg där! Ni andra också, vad ni än gjorde, såklart.

torsdag 24 september 2015

Bokmässan!

Och så har det helt plötsligt gått en månad sedan jag uppdaterade bloggen.. Jag jobbade min sista dag på mitt gamla jobb den sista augusti och ska börja på mitt nya jobb på måndag, så jag tänkte att jag skulle ha så mycket tid över till att blogga och läsa under hela september! Det gick ju inte riktigt som jag tänkt mig..

Jag har lagt upp inlägg för tre recensioner, men har inte riktigt orkat ta tag i att dom, men ska försöka göra det. Vad gäller läsningen har jag mest bara läst Gone With the Wind, och har läst en hel del. Men eftersom den är på dryga tusen sidor så känns det inte som att jag kommer någon vart i alla fall. Jag tycker om den i alla fall, så jag ska försöka prioritera den även fortsättningsvis.

MEN! Imorgon tar jag tåget till Göteborg där jag ska möta upp min mamma för en helg helt i böckernas värld. Ser mycket framemot det, och hoppas att det ska ge mig lite mer inspiration att läsa och blogga.

Nu hoppas jag på en fin höst med många lugna stunder för läsning!

söndag 23 augusti 2015

Grimm-söndag #5 - Tom Thumb

Originaltitel: Daumesdick

Svensk titel: Tummeliten

Handling: En bonde och hans fru sörjde att de inte hade några barn, och sade att bara ett endaste barn, om så bara en tumme hög hade varit underbart. De fick så en son som bara var en tumme hög. De kallade honom Tummeliten (Thumbling i vissa engelska varianter och Tom Thumb i andra) och han visade sig vara smart. Han blev uppmärksammad av ett gäng män som ville köpa honom för att ställa ut honom och Tummeliten sade åt sin far att sälja honom, han skulle finna sin väg tillbaka till dem. Redan samma kväll rymde han från männen och gömde sig i ett snigelhus. Ett gäng tjuvar gick senare förbi och tala om hur de skulle stjäla från prästens hem, så Tummeliten övertygar dem att ta honom med så kan han hjälpa dem. När han kommer in i prästens hus skrämmer han istället bort tjuvarna genom att ropa åt dem så högt att han väcker kocken och husan. Han går och lägger sig i höet, och blir på det sättet matad till en ko morgonen efter. Han börjar ropa från inom kon, och prästen som då tror att kon är hemsökt slaktar henne. Innan Tummeliten lyckas tas sig ut ur magsäcken blir den uppäten av en varg. Han talar då om för vargen att det finns ett hus där han kan få äta hur mycket han vill, och vargen går därför till Tummelitens föräldrars hus. Där ropar Tummeliten efter sina föräldrar inifrån vargens mage, och de dödar vargen och Tummeliten är då återigen hemma hos föräldrarna.

Min tolkning: Jag är inte riktigt säker. Att även en mycket liten människa kan utföra mycket om han eller hon bara är smart och påhittig? Tummeliten stoppar tjuvarna från att stjäla från prästen och lurar människorna som tänkt köpa honom för att visa upp, så på det sättet är ju Tummeliten en figur som luras i gott syfte. Kanske är det lite elakt att lura vargen till sin död?

Senare tolkningar: Tummelisa (Thumbelina) har en ju en liknande handling, där hon blir kidnappad för att giftas bort till en padda och så vidare.

Omdöme: Jag tyckte jättemycket om Tummelisa när jag var liten, men den här var inte riktigt lika underhållande. Jag vet inte vad jag tycker saknas, men den är varken rolig, spännande eller oväntad. Mitt betyg blir därför:
GG

onsdag 19 augusti 2015

Läsningsplanering

Jag tänkte att det kanske vore trevligt med ett inlägg som inte var en recension också... Jag har tänkt ett tag att jag kanske ska försöka förklara mitt "system" för att välja nästa bok att läsa, och belöningssystemet jag har, så då tänkte jag göra det nu eftersom jag inte var jättesugen på att skriva en recension, men tyckte det var dags för ett inlägg.

Alla de böcker som jag har olästa i min bokhylla motsvaras av en post-it-lapp som ligger ihopvikt i en burk vid min bokhylla med titeln på boken skriven på den sidan som inte syns när den är ihopvikt. När jag började med det här så drog jag fem post-it-lappar som då blev de fem första böckerna jag skulle läsa. För varje bok jag läst får jag dra en ny post-it-lapp och lägga till en ny bok bland de jag får läsa. Just nu ser min lista ut såhär:

Gone with the Wind
Inte han!
Windmills of the Gods
Graceling
Ljuva dofter
Spanaren
Vägen till stjärnorna
Tillsammans är man mindre ensam
Persuasion
Inferno
The Keeper
Stormblomma
The Cider House Rules

De överstrukna böckerna har jag läst, och det är alltså fem böcker som inte är överstrukna. När jag har läst klart nästa bok så får jag dra en till titel till listan.
Ljuva dofter och Inferno är understrukna, och det är för att jag delar in böckerna i grupper om fem. När jag läst en hel grupp får jag köpa en ny bok! Jag har ännu inte läst en hel grupp (även om jag läst fler än fem böcker). Det skyller jag på att Gone with the Wind tar så lång tid att läsa!

Just nu känns det inte som att jag har en jätterolig grupp böcker att välja mellan när jag ska läsa, men jag tror att både Inferno och The Keeper kommer gå ganska snabbt att läsa i alla fall. Men det är alltså såhär jag gör för att undvika att jag bara läser de böcker som jag nyligen köpt och därför kommer ihåg varför jag vill läsa. Åtminstone sex av de åtta böcker jag läst sedan jag började med det här har varit sådana som jag är ganska säker på att jag inte plockat upp frivilligt, men det har ju gått bra i alla fall!

Jag inser att det kanske är ett lite onödigt krångligt system, men jag tycker om att göra listor och planera min läsning, och det är faktiskt en väldigt bra motivation till att bli klar med en bok att få dra en ny titel ut burken när den är färdigläst. Tidigare kunde det ta mig ganska lång tid att välja vilken bok jag ville läsa, så jag tycker nästan att det är skönt att jag har eliminerat det bekymret.

Vore intressant att höra hur andra väljer vilken bok de ska läsa när det finns flera att välja bland!

söndag 16 augusti 2015

Grimm-söndag #4 - Sharing Joy and Sorrow & The Nail

Sharing Joy and Sorrow
Originaltitel: Lieb und Lied teilen

Svensk titel: Att dela glädje och sorg (inte helt säkert)

Handling: En skräddare bodde med sin fru, men var elak mot henne och slog henne. Myndigheterna fängslade honom för detta, och släppte sedan ut honom mot löftet att han aldrig mer skulle slå sin hustru, utan istället dela glädje och sorg med henne som man och hustru ska göra. Han höll sitt löfte ett tag, men återgick snart till att gräla. Han vågade inte slå henne, så istället slet han hennes hår från huvudet. Hon fick nog och sprang ut ur huset, varpå han följde efter och kastade allt han fick tag på efter henne. Grannarna kom till slut till hennes hjälp och myndigheterna tog åter in honom. Han förklarade då att han inte brutit sitt löfte. Han hade inte slagit henne, och han hade delat glädje och sorg med henne, eftersom han blivit ledsen och hon glad när han missat henne med sina kast och tvärtom. Myndigheterna var inte nöjda med svaret och gav honom vad han förtjänade (vad framgår inte).

Min tolkning: Det jag kan tänka mig är att det inte fungerar att försöka ändra innebörden av ett löfte eller något annat till sin fördel. Hans försök att komma undan genom att vara fyndig fungerade helt enkelt inte. Något positivt var ju att myndigheterna, tillsammans med grannarna, lyckades stoppa mannen. Sen undrar jag om bröderna Grimm hade något emot skräddare, eftersom i de berättelser jag läst hittills med skräddare har skräddaren varit ett as.

Senare tolkningar: Jag kan inte komma på någon, och internet har väldigt lite information om den här berättelsen.

Omdöme: Jag var faktiskt rädd där att hela berättelsen skulle sluta med att skräddaren kom undan tack vare sitt lilla påhitt, men blev glad över att de inte blev roade utan straffade honom i alla fall. Utan att kunna för mycket om historia känns det också som att det kanske inte var självklart att grannar och myndigheter skulle lägga sig i vad som skedde i äktenskapet på 1800-talet? Mitt betyg blir:
GGGGG


The Nail
Originaltitel: Der Nagel

Svensk titel: Har inte hittat något alls om den här, Spiken kanske?

Handling: En köpman var på väg hem från marknaden och ville vara hemma innan kvällen. Han stannade i en stad för att rasta, och på väg därifrån sade stallpojken som kom med hans häst att det fattades en spik i ena hästskon. Köpmannen fortsatte i alla fall eftersom han hade bråttom hem. När han stannade på eftermiddagen för att utfodra hästen och själv vila sade en stallpojke där att den ena hästskon nu var borta. Köpmannen fortsatte trots det, eftersom det nu inte var så långt hem. Hästen började snart halta, vilket blev värre och värre tills hästen föll och bröt benet. Köpmannen fick lämna hästen och gå till fots resten av vägen hem, och kom inte hem förrän sent på natten. Skynda långsamt.

Min tolkning: Den sista meningen är "Hasten slowly." vilket jag också är ganska säker på är hela sensmoralen i berättelsen. Ibland kan det vara värt att åtgärda saker direkt, även om man kanske förlorar lite tid på det då, eftersom det kan bli än värre och förlora en ännu mer tid.

Senare tolkningar: Jag har inte kunnat hitta särskild mycket information om den här, och heller inte några särskilda senare tolkningar.

Omdöme: Tja, så sant som det var sagt. Skynda långsamt är ju ett gott råd i de flesta lägen. Sen tycker jag att det är tråkigt att hästen inte fick ett lyckligare slut, har lite svårt för när djur blir oskyldiga offer. Frun i Sharing Joy and Sorrow fick ju i alla fall upprättelse och hjälp! Menmen, man kan inte få allt. Köpmannen kanske lärde sig en läxa och det är en av de tydligare berättelserna jag läst hittills. Mitt betyg:
GGG

torsdag 13 augusti 2015

Johan E. Sköld - I herrans namn

Handling i korthet: Vi får följa huvudkaraktären Germund Askerfeldt som är polis i Norrtälje. En elev vid en kristen internatskola hittas död, och Germund och hans partner Viveka Svinhufvud försöker få en bild av hur tillvaron på internatskolan ser ut, vilket försvåras av den hemlighetsfulla personalen. De båda poliserna kommer dessutom inte särskild väl överens, och Germund måste försöka hitta sig tid till sin dotter.

Kort om författaren: Johan E. Sköld är civilekonom och journalist och kommer från Norrtälje-trakten. Det här är den första boken i serien om Germund och Viveka.

Hur jag hittade den: En av mina vänner från juristprogrammet är från Norrtälje, och hennes pappa (polis, för övrigt) är vän med författaren och även hjälpt honom med korrekturläsning m.m. Hon tipsade om boken, dels för att den är bra och dels för att hennes far är inspirationen till en av birollerna.

Vad jag tyckte om den: Jag vet inte riktigt var jag ska börja, helt ärligt. Men jag tyckte det var väldigt fascinerande att läsa om den kristna internatskolan och elevernas liv där. Det ska finnas en kristen internatskola någonstans utanför Norrtälje, även om boken inte är baserad på just den, men det finns alltså den typen av skolor. Likaså finns det en IB-skola i Gränna som ska vara en internatskola. Fascinationen bygger alltså inte så mycket på att den är just kristen, men tanken på ett gymnasium som också är ett internat har alltid fängslat mig. Precis som i Ondskan (Jan Guillou, såklart) finns det komplicerade hierarkier och regler bland eleverna.
Dessutom tycker jag att både Germund och Viveka var intressanta karaktärer, även om jag tyckte att bråket dem emellan ibland blev lite väl småaktigt. Förutom själva mordet och utredningen kring det så finns det en intressant del utanför det, som rör de båda karaktärernas privatliv. Utan att det är spektakulära saker som sker i deras privatliv är det ändå intressanta händelser eller situationer. Nu är det tyvärr ett tag sedan jag läste boken, men jag vill minnas att det inte alls var särskilt förutsebart vem som var mördaren. Hmm, nä, jag tror inte jag förstod det (med säkerhet) förrän väldigt sent.
Berättelsen förs raskt framåt, och jag kan inte minnas att jag någon gång tyckte att berättelsen gick långsamt eller att det skulle vara tråkigt att läsa den under längre stunder. Det, och en bra kapiteluppdelning och små indelningar även i kapitlen gjorde att boken gick snabbt att läsa. Så även om jag normalt sätt inte tycker att deckare är särskilt mycket mer än bra underhållning tyckte jag att den här hade något som gjorde den lite bättre än gemene deckare. Jag tror definitivt att jag kommer köpa och läsa nästa del!

Tre ord: Fascinerande, snabbläst, icke-förutsebar (vill inte säga oförutsebar, för det är inte det jag menar)

Betyg: 8/10

Har du läst den? Vad tyckte du? Lämna gärna en kommentar!

Här finns den att köpa: adlibris     bokus

tisdag 11 augusti 2015

Anna Gavalda - Tillsammans är man mindre ensam

Originaltitel: Ensamble, c'est tout

Handling i korthet: Camille är en utbränd ung kvinna som bor på ett kallt och fuktigt loft när hon blir räddad av en av sina grannar. Räddaren, Philibert, bor i en 300 kvadratmeter stor och dammig våning som han delar med Franck. Philibert vaktar våningen mot ockupanter tills dess att arvet är färdigt efter en släkting, och han är en ganska tafatt ung adelsman. Franck är en aggressiv trött kock vars mormor börjar bli till åren och sämre på att ta hand om sig själv. Vi får följa hur karaktärerna skapar en tillvaro tillsammans.

Kort om författaren: Anna Gavalda är en fransk författarinna. Tillsammans är man mindre ensam är hennes mest kända verk, men hon har skrivit fler. Jag har dock inte läst något annat av henne.

Hur jag hittade den: Jag volontärarbetade på ett katthem under gymnasietiden, och en dag i veckan satt jag och två vänner i lokalen där de hade en loppis. Det var få kunder, men jag köpte ett paket med fem pocketböcker, och det här var en av dem.

Vad jag tyckte om den: Jag undrar varför jag skjutit upp läsningen av den så länge? Korta kapitel och mycket dialog gjorde att den gick snabbt att läsa. Att karaktärerna var intressanta och underhållande gjorde att det var lätt att plocka upp den. Även om jag inte tyckte så mycket om Camille i början (jag har svårt för karaktärer som totalt vägrar hjälp även om de desperat behöver den) så gick det inte lång tid innan jag började gilla henne. När hon kommer ur sitt "hål" är hon kreativ, handlingskraftig och smart. Franck tyckte jag om från början, arg, butter och allmänt less på sin tillvaro. Men har ett sätt att hantera Philiberts tafatthet på ett kärleksfullt och roligt sätt. Berättelsen är kärleksfull och fin, samtidigt som varken karaktärerna eller händelseförloppet är perfekt eller helt lätt att hänga med i alla gånger (eftersom det inte är helt förutsebart). En feel good-roman som inte är riktigt lika förutsebar och mall-skriven som andra kan upplevas vara!

Tre ord: Hjärtvärmande, underhållande, fin

Betyg: 9/10

Har du läst den? Vad tyckte du? Lämna gärna en kommentar!

Här finns den att köpa: adlibris     bokus

söndag 9 augusti 2015

Grimm-söndag #3 - The Little Peasant

Originaltitel: Das Bürle

Svensk titel: Jag har inte lyckats hitta vad den är översatt till på svenska. Bybon? Bonden?

Handling: Den handlar om en fattig bonde i en by där alla andra bönder var rika. Bonden och hans fru hade inte ens en ko. En snickare gjorde dem en kalv av trä som de skickade ut med en annan bybo på bete. Bybon orkade inte bära tillbaka kon, och den blev stulen från fältet. Borgmästaren dömde bybon att ersätta bonden och hans fru med en ny ko. De hade inte mat till kon och fick slakta den. Bonden tog med sig huden för att försöka sälja, men det kom en storm och han fick stanna över natten hos en mjölnare. Han hittade en skadad korp som han lindade in i kohuden för skydd. Mjölnaren var inte hemma, och hans fru hade då en präst på besök och bjöd honom på en ordentlig fest när hon trodde att bonden sov. När mjölnaren kom hem gömde hustrun undan maten och prästen. Mjölnaren frågade bonden vad han hade i kohuden, varpå bonden svarade att han hade en korp som kunde spå. Fyra saker kunde korpen tala om, och en femte höll han alltid för sig själv. För de fyra första sakerna avslöjade korpen var all mat var undangömd. För en fin peng avslöjade så korpen var prästen var gömd. Bonden kom hem från sin resa mycket rik och kunde bygga ut sin gård. De andra byborna trodde att han hade fått sig pengarna på ett ohederligt sätt och dömde honom till döden. Även detta lyckades han lura sig undan, och fick istället hela byn att hoppa ner i sjön i jakt på enorma heder och mängder med får att plocka med sig hem, varpå alla drunknade och bonden ägde hela byn och blev mycket rik.

Min tolkning: Jag vet inte om jag ska tolka det som att den fattige bonden bara var klyftig och påhittig och därför förtjänade sin rikedom, eller om han var hänsynslös och girig? När han lurade mjölnaren på alla pengarna kändes det inte så farligt, även om mjölnaren var väldigt vänlig och snäll, medan hans fru var desto otrevligare. När han sedan lurar hela byn att dränka sig känns det som att han kunde ha valt ett bättre sätt, såsom att bli en god och vänlig borgmästare eller något..

Senare/andra versioner: Lill-Klas och Stor-Klas av H.C. Andersen sägs vara en liknande saga, där två män lurar varandra till att göra olika dumma saker. Stor-Klas blir till exempel lurad att slå ihjäl sin farmor.

Omdöme: En ganska märklig berättelse, men ganska komplicerad. Det var väldigt svårt att skriva en kortfattad redogörelse av handlingen och jag har lämnat ute vissa saker som var relevanta eftersom det blev för långt annars. Det fanns ett syfte bakom allt, vilket blev tydlig under sagans gång. Nu vet jag inte om det verkligen är bröderna Grimm som kommit på berättelse helt, eller om det är en, av dem, nedskriven vandringssägen, men det är väldigt detaljerad och smart. Mitt betyg blir:

GGGG

tisdag 4 augusti 2015

Fjodor Dostojevskij - Brott och straff

OriginaltitelПреступление и наказание

Handling i korthet: Huvudkaraktären heter Raskolnikov, och han är en ung man som brukade studera juridik, men som numera bara är en fattig invånare i St Petersburg. Han gör upp en plan för att mörda en pantlånerska för att få sig mer pengar. Han anser att mordet skulle vara rättfärdigat eftersom kvinnan är en mycket illa omtyckt och elak människa. En stor del av romanen tillägnas Raskolnikovs funderingar kring moral och rätt att döda i vissa fall.

Kort om författaren: Fjodor Dostojevskij levde under 1800-talet i Ryssland. Han är en av Rysslands största författare. Jag har inte läst något annat av honom.

Hur jag hittade den: Brott och straff vet man ju om att den finns, men det fysiska exemplaret vill jag minnas att jag köpte på bokrean förra året.

Vad jag tyckte om den: Jag blir lite förvirrad av hur namnen används på olika sätt i olika situationer, vilket gör det ännu svårare att hålla koll på karaktärer än vad det redan är eftersom långa ryska namn är lite svåra att hålla reda på. Jag tycker också att den moraliska diskussionen Raskolnikov för med sig själv under större delen av första halvan av boken blir lite långrandig. (Spoiler kanske, men har svårt att tro att det egentligen är det?) När han sedan utför dådet och därefter lider samvetskval och blir sjuk är det lite mer intressant, men även där tycker jag emellanåt att det blir lite långtråkig. Men överlag tycker jag att det är en intressant resa att få följa, och det är faktiskt spännande när han är på förhör och överlägger med sig själv om han ska erkänna brottet eller fortsätta hoppas på att komma undan. Jag hade dock gärna sett att den var typ tvåhundra sidor kortare.

Tre ord: Långrandig, intressant, namnproblem

Betyg: 5/10

Har du läst den? Vad tyckte du? Lämna gärna en kommentar!

Här finns den att köpa: adlibris    bokus

söndag 2 augusti 2015

Grimm-söndag #2 - The Giant and the Tailor & The Golden Key

The Giant and the Tailor

Originaltitel: Der Riese und der Schneider

Svensk titel: Jätten och skräddaren, tror jag, men har inte hittat någon helt säker källa

Handling: Jag trodde att det här var en annan berättelse, den med mannen som kramade en ost med handen och sade att det var en sten, men den kanske kommer senare. Den här handlar om en skräddare med höga tankar om sig själv, men som inte riktigt tyckte om att arbeta så hårt. Han gick ut för att se världen och stötte på en jätte. Han sa till jätten att han erbjöd arbete mot bröd, varpå jätten svarade att skräddaren skulle arbeta för honom. I lön skulle han få 365 dagar om året, och vart fjärde år skulle han få en bonusdag. Skräddaren vågade inte säga nej. När jätten bad skräddaren att fylla en kanna med vatten åt honom sa skräddaren att han skulle ge honom vattendraget och brunnen i skogen och när jätten bad skräddaren hugga lite ved sa skräddaren att han skulle ge honom alla träd i hela skogen. Jätten, som egentligen var en vänlig och fredlig jätte, trodde att skräddaren var en trollkarl och blev rädd för honom och bestämde sig för att bli av med honom så snart han kunde. Han utmanade därför skräddaren att sätta sig på en trädgren och försöka väga ner den med sin vikt. Skräddaren gjorde sig tung genom att hålla andan, men när han andades ut flög han genom luften och syntes aldrig mer till igen.

Min tolkning: Lite tydligare än The Frog-King - rätt åt den stöddige skräddaren!

Senare tolkningar: Jag har inte hittat så mycket information om den här sagan överhuvudtaget, men kan inte dra mig till minnes något senare som skulle vara utmärkande likt detta. Hur skulle en Disney-version av den se ut, liksom?

Omdöme: Det var en mycket kort berättelse, men i alla fall lite tydligare än den förra. Kul att jätten inte var elak, och att skräddaren fick vad han förtjänade. Mitt betyg:
GGG

The Golden Key

Originaltitel: Der goldene Schlüssel

Svensk titel: Guldnyckeln

Handling: En pojke var i skogen för att skaffa ved. Istället för att åka hem direkt bestämde han sig för att göra upp eld för att värma sig lite. När han skrapade undan snö för att kunna bygga sin eld fann han en liten guldnyckel. När han grävde vidare fann han en järnlåda, och nyckeln passade perfekt i järnlådans lilla nyckelhål. Vad som fanns i lådan får vi dock inte veta förrän han vridit om nyckeln helt.

Min tolkning: Känns som en berättelse som man berättar för någon på skämt genom att verkligen bygga upp stämningen och sedan inte komma någonvart egentligen. Lite roligt faktiskt.

Senare tolkningar: Kanske inte direkt av den här, men det är ju en tidig cliff-hanger i alla fall!

Omdöme: Jag tycker det är en rolig och kort berättelse. Jag tror den är roligast som en muntlig berättelse där man irriterar sina lyssnare. Mitt betyg blir:
GGGG

onsdag 29 juli 2015

Arthur Hailey - Spanaren

Originaltitel: Detective

Handlingen i korthet: Vi får följa Malcolm Ainslie som jobbar på mordroteln på Miamipolisen, men som tidigare var en katolsk präst. Berättelsen inleds med att Ainslie ombedes besöka en man innan hans dödsstraff verkställs, eftersom mannen har något han vill säga. Mannen är dömd för ett dubbelmord, men misstänktes för ytterligare ett flertal mord som Ainslie hoppas att mannen nu ska bekänna. Vi får sedan en tillbakablick i utredningen av morden och hur gripandet sedan gick till, innan berättelsen återgår till nutiden.

Kort om författaren: Arthur Hailey var en brittisk-kanadensisk författare. Spanaren var hans sista bok. Jag har inte läst något annat av honom.

Hur jag hittade den: Även denna var en bok som jag fick av min mamma när vi gick igenom hennes gamla böcker.

Vad jag tyckte om den: Jag har svårt att bestämma mig för vad jag egentligen tycker om att författare börjar i nutid och sedan går tillbaka i dåtid i den typen av spänningsromaner som det här är. Det gör att läsaren vet om vem de kommer häkta för morden (och i vilken situation de kommer häkta honom) när berättelsen sedan börjar handla om första mordet, hur de misstänkta väljs fram och hur spaningsarbetet fortgår. Just den delen blev därför inte särskild spännande. Sedan har Hailey också slängt in ytterligare ett mordfall som inte alls har med huvudberättelsen att göra, och som sedan inte heller sammanvävs med huvudberättelsen på något relevant sätt.
Något som jag tyckte om var ganska tänkvärda diskussioner (antingen inre monologer eller mellan karaktärer) som tar upp aktuella ämnen med rättstillämpningen i USA (t.ex. dödsstraff och olika jurysystem) och religionen och dess påverkan på samhället. Eftersom jag är ganska (kanske väldigt?) kritiskt till rättssystemet i USA och undrar hur det kan få gå till som det gör där tyckte jag att det var intressanta tankar som väcktes.
Jag gillar också Ainslie som karaktär, han känns som en genuint god människa, utan att vara för perfekt eller irriterande. Att han tidigare varit präst gör honom till en intressant polis och ger honom en, tror jag i alla fall, annan syn på sitt arbete. Ett drag hos Ainslie tycker jag verkligen inte om (om du läser boken tror jag du kommer kunna lista ut vilket), men jag tror att det är det drag Hailey främst tänkt sig skulle göra honom mer mänsklig. Jag tror att han kanske hade kunnat gjort det på något annat sätt..

Tre ord: Självspoilande, tänkvärd, heltokejhuvudkaraktär

Betyg: 7/10

Har du läst den? Vad tyckte du? Lämna gärna en kommentar!

Här finns den att köpa: Adlibris engelska     bokus engelska

måndag 27 juli 2015

Jeffrey Archer - Vägen till stjärnorna

Originaltitel: The Prodigal Daughter

Handlingen i korthet: Vi får följa huvudkaraktären Florentyna som är dottern till ägaren av ett hotellimperium i stort sett från det att hon föds någon gång runt 30-40-talet (det hade säkert gått att räkna ut exakt när hon är född eftersom man hela tiden får följa politiken i USA). Hon är intelligent och sätter höga mål för sig själv och är tidigt intresserad av politik. Kärleken till en man orsakar en konflikt mellan henne och fadern. På baksidan av boken står i första meningen att Florentynas dröm är att bli USAs första kvinnliga president, så det är knappast en spoiler att avslöja det, och inte heller att hon så småningom ger sig in på den politiska banan.

"Kort" om författaren: Jeffrey Archer är en brittisk författare som själv har suttit med i det brittiska parlamentet vilket nog är anledningen till att han beskriver de politiska processerna på ett trovärdigt sätt (även om jag kan tänka mig att det även ligger en gedigen research bakom). Han har skrivit ett helt gäng romaner, och jag har förstått först nu (några timmar efter att ha läst ut Vägen till stjärnorna) att den i själva verket är en fristående fortsättning på Rivalerna (Kane and Abel på engelska). Efter att ha läst den här misstänker jag att Rivalerna är i stort sätt spoilad, så jag har nog inga planer på att läsa den också. Men tips till någon som kanske är intresserad av Vägen till stjärnorna - läs kanske Rivalerna först.

Hur jag hittade den: Jag och mamma gick igenom hennes bortlagda böcker efter sådana hon trodde att jag skulle vara intresserad av att läsa, och det här var en av dem.

Vad jag tyckte om den: Jag gillar ju verkligen den här typen av berättelse. Någon har ett mål och man får följa henne eller honom i strävan efter målet. Målet får gärna vara en högt uppsatt position (politisk eller annan maktposition typ inom ett företag) eller helt enkelt när personen bygger upp ett företag från grunden. Här får vi lite av båda, vilket borde göra att den passar perfekt för mig. Emellanåt tycker jag också att den är riktigt bra och intressant. Men Florentyna lyckas aldrig riktigt tala till mig, hon känns lite för beräknande och stöddig för mig och hon verkar aldrig riktigt påverkas överdrivet negativt av motgångar utan vänder allt till sin fördel. Miss Tredgold, hennes guvernant, talar desto mer till mig, och hade hon varit med under en större del av romanen hade jag nog tyckt bättre om den. Under en stor del av "mitten" tycker jag att den är lite seg, även fast den till största delen handlar om hur hon bygger upp ett eget företag. Det kan ha att göra med att man aldrig riktigt får någon insikt i hur hon gör för att få företaget att fungera, annat än med sin briljanta hjärna, charm och tjurighet. Mot den senare delen när det, äntligen, börjar handla om hennes politiska karriär är det desto mer intressant, och de politiska motståndarnas knep är inte bara för henne att skaka av sig och vända lite snabbt. Det enda jag har lite klagomål om gällande den politiska delen är att det gott kunnat vara ett kapitel till efter det sista. Archer hade istället kunnat ta bort en tio, kanske tjugo, kapitel i mitten som inte alls känns lika relevanta.

Tre ord: Periodseg, räkmacka, intressant.

Betyg: 6/10

Har du läst den? Vad tyckte du? Lämna gärna en kommentar!

Här finns den att köpa: adlibris engelska    bokus engelska

söndag 26 juli 2015

Grimm-söndag #1 - The Frog-King

OriginaltitelDer Froschkönig oder der eiserne Heinrich
Svensk titel: Grodprinsen

Handling: Många känner nog igen den här berättelsen, och jag misstänkte själv innan jag läste den vilken det skulle vara. En vacker prinsessa leker med en gyllene boll vid en brunn och tappar ner bollen i brunnen. En groda erbjuder sig att hämta bollen mot att han får vara hennes sällskap på slottet, vilket hon lovar. När hon fått sin boll struntar hon dock i löftet och lämnar grodan. Grodan kommer sedan till slottet för att kräva att prinsessan uppfyller sitt löfte, och kungen tvingar henne att göra så eftersom man måste hålla löften. Hon gör det mycket motvilligt, och tröttnar till slut och slänger grodan i väggen. Han förvandlas då till en vacker prins, och prinsessan får följa honom till hans kungarike som hans hustru.

Min tolkning: Jag, som inte först mindes att hon slängde grodan i väggen, förväntade mig att hon skulle börja tycka om grodan och kyssa den, men det verkar vara en senare version av händelseförloppet. Därför har jag lite svårt att förstå sensmoralen i berättelsen om det nu finns någon sådan. När kungen fick sin dotter att fullfölja löftet till grodan tänkte jag att berättelsen kanske skulle trycka på vikten av att hålla givna löften. Men eftersom prinsessan gör det med motvilja och till slut slänger grodan i väggen har jag svårt att tro att man ska tolka berättelsen så. Hon "belönas" ju för sin motvilja och illvilja med att få en vacker prins till man. Man får inte riktigt heller veta hur prinsessan känner över det, om hon skäms över sitt handlande eller om hon kanske inte ens tycker om prinsen i alla fall?
Det jag kan tänka mig att sensmoralen kanske istället kan urläsas ur grodprinsens handlande istället, att han med en god gärning (att hämta bollen) kunde bryta förtrollningen. Men han gjorde ju inte den goda gärningen bara av godhet, han ställde ju krav på prinsessan och framstår inte som en jättetrevlig groda egentligen heller. Jaja, kanske finns det inte så mycket att läsa ut av den?
Sagan avslutas i alla fall fint med att prinsens trogne tjänare, Heinrich, blir av med de järnband han haft runt hjärtat för att det inte skulle brista av sorg över att hans prins blivit förvandlad till groda.

Senare tolkningar: Man kan läsa en hel del om senare eller liknande versioner av de flesta av bröderna Grimms berättelser på engelska wikipedia, men här i bloggen tänkte jag främst fokusera på kända adaptioner. Till exempel Disney har ju gjort om en del av Grimms berättelser till Disney-filmer. Jag har själv inte sett Disneys Prinsessan och grodan, men den ska vara löst baserad på berättelsen. När jag kollar vidare verkar det vara ytterligare ett steg - Prinsessan och grodan ska vara löst baserad på en novell, The Frog Princess, som i sin tur är löst baserad på Grodprinsen. Hursomhelst. Jag har funderat på att se Prinsessan och grodan vid något tillfälle, av den enkla anledningen att jag tycker om att se Disney-filmer när jag sitter och broderar, så får väl se då hur mycket de har med varandra att göra.

Omdöme: Först: Eftersom jag inte tycker att bröderna Grimms berättelser riktigt kan sättas i relation till romaner får de en egen betygsskala som inte på något sätt står i relation till den jag annars använder för recensioner. Fem stycken G är då det högsta en berättelse kan få.
Det är väldigt svårt med något omdöme om en ungefär tre och en halv sida lång berättelse. Men baserat på det jag tidigare sagt om oklart syfte med berättelsen (om man måste ha ett syfte?) och att jag tyckte att det gick väldigt snabbt efter det att grodan blivit prins får jag nog säga att berättelsen var lite mjäh. Betyget blir:
GGG

Det var allt för den här Grimm-söndagen. Jag ska försöka fundera hur jag kan göra för att få in en bild för varje berättelse också, men eftersom jag bara har en bok till alla och inte vill ta någon fin från google med risk för att göra intrång på någons upphovsrätt får jag fundera vidare!

fredag 24 juli 2015

Jag kom levande ut på andra sidan

Jag började på det här blogginlägget för flera veckor sedan, men hann aldrig klart med det. Jag tänkte göra ett nytt försökt nu då! Jag har försökt göra lite rubriker för att dela upp lite..

Tillbaka
Jag skrev mitt sista blogginlägg dagen innan vårterminen började. Efter det orkade jag knappt sitta vid datorn eftersom att sitta vid datorn utan att jobba med mitt examensarbete eller med att skriva personligt brev och söka jobb kändes otillåtet och gav mig skuldkänslor (vilket ju är dumt att känna så). Men för snart tre veckor sedan lämnade jag in mitt examensarbete och jag har fått ett jobb. Så nu kan jag sitta vid datorn och blogga utan något som helst dåligt samvete!

Jag hade under terminen lite svårt att få ro att sitta och läsa eftersom tankarna konstant gick på högvarv och försökte få någon rätsida på brottsbegreppet, konkurrensläran, nödvärnssituationens gränser och annat som jag inte ens nu är säker på att jag riktigt greppar, haha. Men emellanåt lyckades jag läsa ganska koncentrerat, men långt ifrån tillräckligt för att jag ska känna att mitt mål på 50 lästa böcker under året är görbart.

Planer
Vi får se hur det blir med några av utmaningarna jag tagit mig ann, eftersom jag helt har ändrat sätt att välja vilken bok jag ska läsa härnäst. För att försöka ta mig igenom även böcker som jag inte nyligen köpt eller som jag verkligen vill läsa, utan även böcker som stått länge i hyllan men som jag säkert kommer uppskatta i alla fall, har jag skrivit alla titlar på lappar och lagt i en plastlåda vid min bokhylla. Jag drar en lapp, och titeln som står på den lappen är den jag ska läsa härnäst. Jag håller faktiskt ibland på med tre eller fyra böcker samtidigt numera, mest för att ha åtminstone en av dem på läsplattan, eftersom det är enklare att ta med den på bussen till och från jobbet. Jag har faktiskt tyckt ganska bra om alla böcker jag "tvingats" läsa på det sättet, även om det känns som att i stort sett alla titlar jag dragit ur lådan varit böcker jag egentligen inte känt för att läsa.

Grimm's Complete Fairy Tailes
I födelsedagspresent av svärföräldrarna fick jag en jättefin läderinbunden samling av bröderna Grimms sagor. Det är en stor mängd berättelser i den, och jag har inte tänkt läsa hela samlingen i ett kör eftersom jag inte tror att jag kommer ta till mig dem alls då. Istället tänkte jag ta minst en berättelse i veckan (vissa är inte ens en sida lång, och då tänkte jag att det kan vara lika bra att ta två) och skriva några ord om dem på bloggen. Jag hade tänkt att söndag får vara Grimm-dagen. Jag har inte ens läst den första sagan än (vilket är The Frog-King), men sedan jag läst den kanske jag kan börja fundera lite på hur jag ska skriva om sagorna.
Jag funderar på att göra en lista på bloggen med alla sagor som finns i boken för att länka till recensionerna från den, men jag vet inte riktigt om jag orkar eftersom jag misstänker att det är över 200 berättelser. Jag ska i alla fall skapa en etikett för Grimms sagor. Ja, det om det, vi får se om det blir bra, men för mig känns det som ett mer "hållbart" sätt att ta mig igenom sagorna.

Andra recensioner
Jag ska försöka börja skriva recensioner för de andra böckerna jag läst också, det har varit några böcker som verkligen fallit mig i smaken, och några jag verkligen vill avråda ifrån att läsa. Jag ska försöka börja med de orecenserade böcker jag har från förra året, men också recensera böcker jag läser ut från och med nu mer omgående. Vi får se hur det går!

Bokmässan
Höstens höjdpunkt för mig! Jag och mamma åker dit på fredagen och stannar till på söndagen. Trots att jag inte kommer ha läst ut alla böcker jag köpte på förra årets bokmässa (eftersom jag inte längre får välja böcker att läsa själv) kommer jag inte låta det hindra mig från att köpa ännu fler! Men! Jag har tvingat mig själv att sätta en gräns. Jag får inte köpa så många böcker att jag hamnar på "plus" på min "olästa böcker"-lista. Just nu ligger jag på minus åtta böcker, vilket skulle innebära att jag får köpa åtta böcker. Jag ska försöka läsa så mycket som möjligt innan dess!

Det var allt för nu
Så då tänkte jag återgå till att läsa Jeffrey Archers Vägen till stjärnorna eller kanske läsa The Frog-King och börja fundera? Hursomhelst tänkte jag utnyttja den tid jag har kvar innan det blir fredagsmys till att försöka hinna med lite mer läsning.

Förhoppningsvis dröjer det inte ett halvår tills jag uppdaterar igen!

söndag 18 januari 2015

Tidsbovar

Ja, så hade det helt plötsligt gått ett bra tag sedan jag bloggade senast igen.. Först och främst skyller jag på att jag lämnade in min uppsats till höstterminskursen i fredags, vilket givetvis tog en helt del tid och energi. Men nu har jag, läskigt nog, en termin framför mig med bara två datum inbokade; introduktionsföreläsning om att skriva examensarbete den 29e januari och inlämningsdatum för examensarbetet den 5 juni - så otroligt läskigt.


Sedan dess har det nästan gått två dygn, och ändå ingen blogginlägg. Det får skylla på att jag någonstans ifrån fått en kreativ ådra och känner ibland ett behov att göra något med händerna. När jag dessutom totalt fastnat i Downton Abbey passar ju inget bättre än att passa på att handarbeta när jag kollar på det! För övrigt handarbetar jag så gott som alltid när jag kollar på TV själv, har inte alls ro att bara sitta och kolla. Jag har alltid flera olika projekt på gång, allt från virkning, stickning till broderi och sömnad. Just nu håller jag på med ett broderiprojekt som är för stort och som jag gjort för lite på för att det ska vara någon mening att visa upp, men jag har kommit en bit på ett annat broderi som jag brukar varva med när jag behöver variera mig. De som sett Disneys Frost kommer förstå vad som kommer stå och ungefär hur snögubben kommer se ut. Det kommer alltså stå "some people are worth melting for". Här finns mönstret till den, det är gratis, och jag måste säg att det är ett förvånansvärt snyggt gratismönster!

Det här är trots allt en bokblogg, och för att lite hålla mig till det ämnet så har nu under januari läst ut två av böckerna jag köpte på bokmässan förra året, och nu varvar jag dem med sista boken i Divergent-serien. Jag hoppas på att kunna ta mig igen den ganska snabbt, tyvärr har jag inte tyckt om serien särskilt mycket och vill få den "överstökad".

måndag 5 januari 2015

John Marsden - På andra sidan gryningen

Originaltitel: The Other Side of Dawn

Handlingen i korthet: Det här är den sjunde och sista delen i John Marsdens Imorgon när kriget kom-serie. Ungdomarna är mer eller mindre helt förstörda av sina upplevelser och vill inget hellre än att få komma till sina familjer. Men i fiendens ögon är de en mycket farlig gerilla-grupp. Särskilt mycket mer går nog inte säga utan att avslöja för mycket av vad som händer under tidigare böcker.

Kort om författaren: John Marsden är en australisk författare, och det är också i Australien serien utspelar sig.

Hur jag hittade den: Det här är alltså sista boken i en serie, och böckerna har jag haft väldigt länge, åtminstone sedan mellanstadiet, men inte läst dem alla.

Vad jag tyckte om den: Precis som när jag recenserade serien utan att ha läst den sista av böckerna (den recensionen hittar du här) tycker jag att den är väldigt skrämmande. Ungdomarna svävar i livsfara, nära upptäckt och säker död hela tiden. Precis som en avslutande bok ska knyter den här ihop de lösa trådar som finns, och det blir både sorgligt och fint. Vilka skulle jag rekommendera boken till? Vuxna som är öppna för att läsa böcker riktade till ungdomar och ungdomar från kanske 13-14 år. Det kanske bara är jag som är lättskrämd, men det är faktiskt väldigt obehagligt emellanåt och ibland jobbigt att läsa för att det är så bra beskrivet hur nära de är döden. Karaktärerna är klassiska ungdomskaraktärer, huvudkaraktären Ellie kan jämföras med Divergent-Tris. Inte riktigt min smak, men det fungerar för genren.

Tre ord: Spännande, obehagligt, sorgligt.

Betyg: 7/10

Har du läst den? Vad tyckte du? Lämna gärna en kommentar!

Här finns den att köpa: adlibris engelska    bokus engelska

fredag 2 januari 2015

George R.R. Martin - A Dance with Dragons

Svensk titel: Drakarnas dans

Handling i korthet: Eftersom det är den femte i en serie tänkt jag inte gå in så mycket på handlingen. Däremot känns det värdefullt att påpeka att A Dance with Dragons tar vid där A Storm of Swords (tredje boken) slutar, och handlingen går alltså parallellt med handlingen i A Feast for Crows (fjärde boken). A Feast for Crows handlar om karaktärerna på vissa platser i Martins värld, och A Dance with Dragons handlar om de som inte fick plats i A Feast for Crows. Mot slutet av A Dance with Dragons får dock alla vara med igen, och handlingen fortsätter en bit efter A Feast for Crows slut. Jag känner själv att det här inte var någon pedagogisk höjdpunkt för mig, men lite är det också Martins fel som gjorde det lite förvirrande.

Kort om författaren: Han är väl ganska känd nu, och jag har dessutom skrivit fyra recensioner av hand böcker tidigare, så jag skriver inte mer om honom här.

Hur jag hittade den: Tolkar just nu den här rubriken som hur jag hittade just mitt fysiska exemplar. Eftersom jag hade de tidigare fyra böckerna i likadana, fina, inbundna versioner ville jag givetvis ha även den femte i samma omslag. På ryggen på de andra står det Bantam, men jag kunde inte hitta någon inbunden av Bantam. Efter en hel del googling insåg jag att Spectra Books och Bantam är typ samma grej, så jag beställde Spectras inbundna, och till min stora lättnad stod det Bantam på ryggen på även den. Fjärde boken valde jag istället att köpa för en hutlös summa pengar på Sci-Fi-bokhandeln eftersom jag inte vågade chansa.

Vad jag tyckte om den: Först tyckte jag det var jättetråkigt att läsa en bok där handlingen bara går parallellt med handlingen i en bok jag redan läst. Jag ville ju ta mig framåt i handlingen, inte stå och trampa! Men det hände en hel del i alla fall, kan jag lova. Och det var givetvis kul att få läsa om alla karaktärer sedan i slutet av boken. Jag kommer nog aldrig upphöra att förvånas över hur duktig Martin är på att skilja sina karaktärer från varandra och skapa en stark verklighetskänsla över hela världen och händelseförloppen, och som alltid är det svårt att förutspå var något kommer leda. Mer specifik än så kan jag nog inte bli, utan att riskera att avslöja något..

Tre ord: Spännande, oförutsägbar, karaktärer!

Betyg: 10/10

Har du läst den? Vad tyckte du? Lämna gärna en kommentar!

Här finns den att köpa: adlibris: svenska engelska   bokus: svenska engelska